Psykologiska tester

 

 

Det finns flera slag av psykologiska tester med olika syften och olika förväntade svar.

 

Krav på test

Ett test ska var reliabelt, dvs. ha en god mätnoggrannhet så att upprepade mätningar har så liten variation och spridning som möjligt. Tester ska också ha validitet, dvs. mäta det som avses att mätas. Standardisering är ett annat viktigt begrepp. Ett annat kvav är att testet ska en predicerbarhet så att resultatet har en generalitet. Om man mäter en del av en större grupp så ska en delmängd av ett annat urval i denna grupp ge ungefär samma resultat. Eftersom det alltid finns en slumpmässigt betingad osäkerhet har man också krav på att resultaten ska var signifikanta, dvs. man ska ha ett mått på osäkerheten som ska vara mindre än fem procent..

 

Praktiskt relevans

Personalrekrytering. Det är vanligt att tester används vid personalrekrytering. Vanliga test är Eysincks 16PF och NEO eller varianter på dem. Vid kontroll om ifall testerna kunde mäta framtida arbetsprestationer visade resultaten att mindre än tio procent av korrelationerna var statistiskt signifikanta. Det innebär att testerna nästan alltid misslyckas med en sådan förutsägelse. Ofta har de som utfört testerna inte förstått de statistiska tekniker man använt och dragit felaktiga slutsatser av resultaten (Blinkhorn & Johnson, 1990). Något bättre resultat har man fått av test som "Assesment of Background and Live Experiences", men bara under speciella omständigheter där man använder lögndetektorskalor för att hitta svar som är falska eller förvrängda och att man varnat för att sådana svar kommer att upptäckas (Hough mf  fl, 1990).

 

Intelligenstest

Teorier om intelligensen

Vad är egentligen intelligens? Självklart är det något som man mäter med intelligenstest men vad är det man mäter?  Bland det som mäts finns verbal och matematisk förmåga samt spatial förståelse. Ett stort antal faktorer som beskriver förmågor på olika sätt kan reduceras till ett mindre antal med faktoranalys. Gardner anser att det finns sju oberoende intelligenser som i sin tur var och en omfattar ytterligare andra.

 

De första enkla testen utformades av Galton under senare delen av 1800 talet. Det var mest sensoriska förmågor och reaktionstid som då mättes.

 

Alfred Binet, år 1905, utformade test som avsåg att undersöka om skolbarn var skolmogna. Han utgick från uppgifter av lärare om barns förmåga. Mätningarna avsåg en del mentala processer såsom minne och förståelse. Senare har andra forskare utvecklat testet och teorin så att man fick en kvot av testresultat och ålder, dvs. en intelligenskvot = IQ. Var värdet 100 var barnets normalt utvecklat, var det över hundra var det snabbare utvecklat och var det en bit under etthundra så var det senare i sin utveckling och inte skolmoget.

Sådant som traditionellt betonas i skolarbetet är verbal och numerisk förmåga, dvs. förmåga till att läsa och skriva, förstå ords betydelse, ha ett ordförråd etc. samt att förstå siffror och symboliken med dem, att kunna summera, subtrahera, dividera och multiplicera men även förstå numerisk jämvikt, dvs. ekvationer och andra liknande begrepp.  Även andra förmågor mäts i intelligenstest.

 

För att testa intelligens hos människor som inte kan matte eller att läsa finns tester med symboler och symbolutveckling. Testerna har traditionellt varit baserade på västerlänks kultur men kan även behöva utvecklas för olika kulturer för att ge en rättvis bild. Än mera problematiskt blir det när vi försöker mäta djurs intelligens, bland annat därför att djuren saknar en del förmågor som människor har men som också på andra områden har bättre förmågor än människor.

 

Frågan om det finns en g faktor, dvs en generell intelligens, har diskuterats och förslag till sådan, och mätningen därav, har getts.

 

Krigsplacering

En stor utveckling av tester gjordes när USA skulle sortera upp en stor mängd soldater och vart de skulle placeras i krigsorganisationen  inför deltagande i andra världskriget.  Testerna har sedan vidareutvecklats med specialisering åt många olika områden.

 

 

Personlighetstest

Det finns ett antal olika personlighetsteorier som var och en har sina testmetoder.  Testerna kan delas i följande grupper: objektiva test, skattningar, projektiva test samt frågeformulär som fylls i av den som ska undersökas.

 

Objektiva tester kan vara av typen mätning av muskelspänning, ögonrörelser, hormoner.

Skattningar görs av personer observerar hur personen gör och rapporterar det. Skattningen kan göras av personer som är väl bekanta med den undersökte men  också av tränade personer.

 

Projektiva tester: Någon form av mångtydig bild eller figur visas och klienten får berätta vad han/hon ser. Till dessa tester hör TAT och Rorschach.

Frågeformulär är det vanligaste och enklaste sättet. Frågorna kan vara av ja nej typ, antingen eller frågor, skattning på skala eller frågor med öppna svarsom kan formuleras fritt. I det senare fallet är det kvalitativa data medan sådan som kan ge numeriska mått är kvantitativa data.

 

Psykodynamiskt inriktade tester såsom MCT (metacontrastteknik) och DMT (defensmekanismtest). Dessa tester är perceptuella och perceptgenetiska. Bilder visas på så kort tid att man inte hinner se bilden. Sedan ökas exponeringstiden tills man ser bilden helt klart. Speciellt DMT kan betraktas som en specialform av projektivt test av en bild medan MCT visar mer än en bild men med olika exponeringstid. Människor med olika former av störningar uppvisar olika reaktionsmönster vid exponeringen.  Ett annat psykodynamiskt inriktat test är SAE, spriraleftereffekt där man får titta på en roterande spiral en stund och sedan får se en fast cirkel som så skenbart vidgar sig (alternativt krymper). Längden av eftereffekten indikerar grad av extroverthet.

 

Humanistiskt inriktade tester finns det flera slag av som speglar respektive inriktning. Rogers tester mäter jagbilder såsom idealjag och verkligt jag.

Faktorteorier reducerar ett stort antal egenskaper till ett mindre antal. Catell kom fram till 16 variabler som kunde mätas och beskriva en människas personlighet. Eysenks virtigaste variabler var extroversion och neurotisism. Hans tredje faktor är psykotisism.  Femfaktormodellen, "big Five", tar upp skalorna extroversion, socialitet, plikttrogenhet, emotionell stabilitet  och föreställningsförmåga.

 

Kognitivt perspektiv ser dessa egenskaper på lite annat sätt. Vart uppmärksamheten är riktad och graden det varierar med personlighetsdragen. Hot kan exempelvis betonas för mycket eller för lite beroende på var på skalan en person befinner sig. 

 

Minnestest

Bland de första testet beskrivet i litteraturen är testet av Ebbinghous där han lärde in meningslösa stavelser och sedan provade hur mycket ”energi” han fick lägga ner för att på nytt minnas det som glömts bort. Ebbinghous glömskekurva visar att vi glömmer mest i början av en ”glömskeperiod”.

 

Modernare minnestext har utvecklats som undersökt hur vi minns vittnesdetaljer. Vid dessa tester användes diabilder med olika motiv såsom gatumotiv.

 

Motoriktest är av typen att utföra grov- eller finmotoriska rörelser där man kan mäta antal manövrer och uthållighet. Svårighetsgraden kan variera från lätta till svåra såsom vid koordination av flera olika slag av rörelser samtidigt.

  

Perceptuella tester och varseblivningstester undersöker gränserna för vår förmåga att uppfatta sinnesförnimmelser och att tolka dem.

 

Kliniska tester avser att utröna graden av psykisk sjukdom, åkomma eller onormalhet. Normalt är statistiskt sett det som utmärker de flestas beteende, dvs området runt toppen på normalkurvan, även kallad Gauskurvan. Kliniska tester är ofta diagnosinstrument eller klassifikationssystm där ICD är det som världshälsoorganisationen står bakom och som är vanligast i Europa medan DSM-IV är det som är vanligast i nordamerika.  En nackdel med testerna är att tolkning är av antingen eller typ medan verkligheten istället har en kontinuerlig skala. Man kan ju vara mer eller mindre hårt drabbat av en sjukdom. Dessutom är det ofta en flytande gräns vid vad som ska betraktas som "sjukt".

 

Andra tester

Därutöver finns det en mängd med andra psykologiska tester. "Kohs block" är ett test som kan användas för att utröna perceptuell förmåga men kan också ge information om motorisk förmåga och stresstålighet samt ge indikationer på vissa personlighetsdrag. "Rod and frame" är ett test där input från flera sinnesorgan ska samordnas och som kan visa både formberoende och vissa personlighetsdrag. Mycket hänger här på grundläggande psykologiska kunskaper och färdigheter hos den som genomför testet och har förmågan att observera relevanta beteenden. Många gånger kan det finnas flera möjliga tolkningar och det kan därför behövas flera tester för att göra en mera korrekt bedömning.

 

Det finns även "tester" som utvecklats av religiösa samfund och där syftet kan vara att klä dogmerna i ett pseudovetenskaplig klädsel för att lättare sälja in budskapet.

 

 

 

/Lars Benthorn