Anpassning och inlärning via erfarenhet

 

Våra beteenden kan antingen vara fix och färdiga från födelsen, inbyggda i vårt nervsystem, som reflexer, eller också kan nervsystemet ge möjlighet till förändring av beteenden via inlärning. De här båda systemen utesluter inte varandra. I själva verket finns båda systemen hos oss och hos nära nog alla djur på vår planet även om skillnaderna är stora.

 

Små spädbarns sökande efter bröstvårtan med sidledes huvudrörelser är ett medfött beteende liksom benägenheten att klänga fast med händer och fötter. Hos apan är fastklängandet än mera utpräglat som västentligt ökar ungens chans att överleva. Hos många fåglar finns matsökningsreflexer.

 

Förmågan till inlärning är en generell egenskap hos många djur och finns till och med hos maskar som kan ändra sitt beteende utifrån behagligt och obehagligt. En form av inlärning är präglingen som innebär att under kort tid sker en mycket stark inlärning som sedan sitter där lika stark som om den varit medfödd. Ett exempel är vissa fågelungars inlärning av vem som är mamma. Inlärningen sker under en kort tid efter kläckningen och innebär att ungen präglas på det första rörliga föremål den ser. Det går att få ungarna att präglas på människor, leksaker och ballonger och sedan kommer de att följa föremålet som om det varit fågelmamman vilket visats av bl a Konrad Lorentz.

 

Nästa steg i inlärningsbenägenheten har vi under känsliga perioder som varar längre än präglingsperioderna och inte är lika stereotypa. Dit har vi socialiseringsinlärning. Ska en hund, eller liknande djur, känna riktigt bra frändskap med människor så ska valpen få umgås med människor under denna period. En sådan period avslutas som regel med en rädsloperiod då alla som inte är bekanta från socialiseringsperioden upplevs som skrämmande faror.

 

Habituering är en form av inlärning som innebär minskad betydelse för stimuli. Sådant som är bekant och finns i bakgrunden behöver vi inte bry oss så mycket om och därför nedvärderas sådana stimuli av sinnet.  Å andra sidan har vi Betingningen som en inlärning av förväntan. Pavlovs hundar  lärde sig att ett speciellt ljud föregick maten och började därav dregla redan vid detta ljud innan de sett maten. Tonen betraktas från början som ett neutralt stimulus och maten som ett obetingat stimulus (ucs) medan när hundar via association lärt sig att tonen kan betyda mat så har tonen blivit ett betingat stimulus (cs = conditioned stimulus).

 

Att dregla vid upplevelsen av mat är en medfödd reflex hos hundarna. Större mängd mat ger starkare inlärning och på samma sätt kan obehagligare upplevelse ge snabb inlärning. En generalisering av stimuli kan också förekomma där andra stimuli som liknar också ger reaktion. Inte bara en viss ton utan flera andra liknande toner kan ge reaktionen.

 

Sådan här inlärning via betingning /association kan praktiskt användas för att såväl skapa som utsläcka både negativa reaktioner och positiva, . Redan Thorndike, (1898), föreslog en effektlag som säger att en respons följd av bra konsekvens tenderar att öka  medan en med dåligt utfall tenderar att minska.

 

Skinner,  bedrev en hel del forskning kring förstärkning eller försvagning av responser via positiva eller negativa utfall. Man kan dela in operanta processer i fem grupper. Det är skillnad mellan positiv och negativ förstärkning. Många missförstår speciellt negativ förstärkning.

 

De här principerna kan användas för att via chaining, kedjning, steg för steg lära in komplicerade beteenden.  I själva verkat kan man använda de här metoderna för att modifiera såväl sitt eget som andras beteenden. Speciellt lätt att lära är sådant som vi är genetiskt predestinerade för.

 

En inlärningsform som speciellt alla högre djur har, är att se, få insikt och att förstå,  för att sedan kunna tillämpa kunskapen. Härvid spelar medvetenhet och förväntan en viktig roll. Sådan inlärning som inte omedelbart tillämpas kallas latent inlärt. Modellering är ett begrepp som hör samman med att vi ser (eller hör talas om)  någon annan bete sig och sedan tillämpar detta. Ett sådant tragiskt exempel är den mentalsjuke mannen som hörde talas om ett knivmord och sedan gick ut och gjorde ett liknande själv. Det är också utan tvivel så att våld i massmedia leder till ökad acceptans för våld och  benägenhet att själv utöva våld om det inte finns andra motverkande krafter i psyket. På liknande sätt kan iakttagelse av positiva beteenden medverka till mera positivt beteende.

 

Språket är ett viktigt medium för att förmedla och skapa tankar liksom för att strukturera elementen i tankeverksamheten.

 

Förmågan till inlärning ökar flexibiliteten i beteenden i en föränderlig och mångfacetterad värld. All inlärning innebär någon form av kunskap och dit hör även forskning och vetenskap som i sin grund inte är annorlunda än det vardagsnära utforskandet av världen som såväl små barn som vuxna människor och andra djur dagligen utövar.

 

C: Lars Benthorn