Kognitiv Psykologi

 

Kognition kan lite ytligt beskrivas som tänkandet. Men tänkandet förutsätter att vi får in någon information i vårt sinne som där kan bearbetas så att vi får en uppfattning om oss själva och den värld vi lever i och att vi utifrån den kunskapen kan planera så att vi kan nå de behov vi har. Den planeringen kräver att vi kan göra bedömning av situationen och hur den kan utvecklas, att vi kan jämföra olika alternativ och att vi kan fatta beslut om hur vi ska agera.

 

Historisk tillbakablick

Det har genom tiderna funnits många olika idéer om hur vi tänker och om var tankarna kommer ifrån. Kommer de ifrån en speciell idévärld? Kommer de från gudarna eller Gud? Eller kommer de från en dator som skapar tankarna hos oss eller uppstår de på annat sätt?

Målet för psykologin är att ge en teoretisk beskrivning av sinnet. Vilken struktur har det? Vilka delar består det av? Vilka processer ingår?  Många tankar har tänkts och en hel del olika undersökningar och experiment har gjorts. Mycket kunskap har samlats.  I denna korta framställning anges enbart en del viktigare stolpar, det finns oerhört mycket mera kunskap att ta del av.

 

 

Sensoriskt register och mönsterigenkänning

Våra sinnesorgan tar emot impulser från omvärlden och skapar aktivitet i nerver som leder information till hjärnan där nervceller aktiveras och inaktiveras och bearbetar informationen. Det skapas mönster som jämförs med tidigare lagrade mönster. Allt detta tar en viss tid och under tiden behålls informationen i det sensoriska registret som alltså kan sägas vara ett mycket kortvarigt minne.

 

Uppmärksamhet och medvetande

All information som kommer in till hjärnan är inte lika väsentlig. En del av informationen är viktigare än annan och eftersom kapaciteten är begränsad sker dels en komprimering av informationen, dels ett urval: vi riktar uppmärksamheten mot det viktigaste och det som vi behöver ha mest kontroll över eller som kräver mest tankeverksamhet blir vi medvetna om. Medvetandet kan alltså sägas vara en lednings och controllerfunktion.

 

Korttidsminne – arbetsminne

Den informations som således har hamnat i fokus kommet till korttidsminnet, även kallat arbetsminne. Ett typexempel är ett telefonnummer som vi behöver komma ihåg medan vi slår/knappar in numret. Korttidsminnet har undersökts avseende varaktighet, kapacitet, kodning, störningar, och olika modeller för processerna och vilka nivåer det sker i.

 

Inkodning i långtidsminne

Om informationen är tillräckligt viktig för oss kommer den att lagras i långtidsminnet som kan sägas vara livet ut om inga speciella skador i hjärna och nervsystem inträffar.

 

Att minnas – hämta det ur långtidslagret

Information i långtidsminnet medverkat till jämförelsen med det vi tar in genom sinnesorganen i nuet och det mesta av detta sker helt omedvetet. Ibland blir dock informationen medveten – vi säger att vi minns och med det menar vi att vi i någon mån återupplever något som skett tidigare.

 

Semantiskt minne

Man brukar skilja på episodiskt minne och semantiskt minne. Det semantiska minnet handlar om generell kunskap medan det episodiska mer har med upplevda händelser att göra. En specialform av semantiskt minne är expertkunskap. Experten besitter stora kunskaper inom sitt ämne och har dessutom ofta genvägar för att finna en lösning.  Alla människor är i någon mån experter på något. Den som lagat mat i många år kan ofta rent intuitivt skapa nya maträtter eller sätta samman gamla utan att direkt redovisa explicita kunskaper.

En av teorierna kring det semantiska minnet skiljer på bearbetningsdjup, strukturer och nätverksmodeller.

En av de vanligare begreppen är det associativa nätverket där olika begrepp är associerade med varandra i ett nätverk. En sådan form är ett hierakiskt nätverk såsom när vi delar in djur i undergrupper som fåglar och fiskar och sedan de i nya undergrupper.

 

 

Kategorisering och begrepp

Om vi tar begreppet kaffekopp så har de flesta människor en inre bild och inre upplevelser av hur en sådan ser ut och upplevs. Men om vi från denna idealform ändrar på proportionerna så kan vi fråga oss när den övergår från kaffekopp till något annat. Om vi t ex gör den allt bredare och bredare så kommer den snart att bli någon slags fat istället. Gör vi den allt högre och högre blir den kanske till en vas istället.

Attribut-teorin säger att vi tillskriver varje begrepp ett antal egenskaper som karakteriserar begreppet. Därmed blir begreppet i viss mån detsamma som dess egenskaper. Även de omgivningar som begreppet brukar förekomma i kan ingå och vi kan på så sätt ha en prototyp i ett schema.

 

 

Förståelse och kunskap

Schema-teorin innebär att vi har förutfattad uppfattning om vad exempelvis ett kök ska innehålla och hur det ska fungera. Vi kan således ha både scen schema och händelse-schema. Fördelen med sådana förutfattade uppfattningar är att vi del inte behöver ödsla onödig tankekraft varje gång vi kommer i en sådan miljö. Nackdelen är att vi kanske inte uppfattar sådant som är där som inte borde vara där eller sådant som saknas.

 

Problemlösning

Det har gjorts ansatser till att klassificera de olika typer av problem som kan förekomma och att undersöka de olika stadier som kan förekommer i lösningen av ett problem. Likaså har sätt att resonera undersökts

 

Språk

Att kunna formulera sig innebär i sig en strukturering av tankarna och språket är så viktigt för vårt tänkande att en del ansett att vi inte skulle kunna tänka utan ett språk. Men att språket vanligen är en viktig del av tänkandet kan nog alla vara överens om. Därför är också det psykologiska studiet av språk ett viktigt inslag i kognitiv psykologi.

 

Emotion och minne

Nästan allt tänkande är på något sätt förknippat med emotioner – känslor. De hjälper oss att skapa minnen och att minnas. De är en drivkraft till mycket av vårt beteende.

 

 

/Lars Benthorn