Medvetande

 

Vad är medvetande egentligen? Är det en liten gubbe som sitter inne i huvudet och håller koll på våra tankar?

Är medvetandet detsamma som att vi vet att vi tänker och att vi finns? Hur vet vi då vad vi tänker och hur vet vi att vi finns? Vi närmar oss existentiella frågor som är oerhört svåra att få svar på och där vi egentligen inte vet någonting säkert. Det enda vi kan vara säkra på är att vi upplever något och att vi ser sammanhang och strukturer i det vi upplever och att det mesta är tämligen konsistent.

 

Medvetandet är subjektivt och privat, dynamiskt och självreflekterande. Vill vi mäta medvetandet kan vi göra det via självrapporter där människor beskriver sina upplevelser och samtidigt kan vi mäta fysiologiskt eller själva beteendet och jämföra de båda mätningarna med varandra.

 

Enligt Freud m fl finns det olika nivåer av medvetande där en del är tillgängligt och en annan del inte tillgängligt och däremellan något som var delvis tillgängligt.

 

Medvetanden beskrivs också i form av dygnsrytmer med sömn och vakenhet av olika slag. Sömnen är även den indelad i olika stadier med motsvarande slag av EEG kurvor. REM sömnen (rapid eye movement) där vi kan se hur ögonen rör sig under ögonlocken. En annan egenskap är vanligen paralys (oförmåga att röra sig) och ofta med drömmar som kan återges om man blir väckt i detta stadium.

 

Får vi inte sömn, som när vi blir sömndepriverade, uppträder ofta olika effekter såsom drömmar i vaket tillstånd.  Man har frågat sig varför vi drömmer egentligen, något som vi har gemensamt med övriga däggdjur, Frågan är väl inte besvarad i sitt djup men det är en allmän uppfattning att vi sover för att sedan kunna fungera maximalt bra. Det anses att mycket av kroppens (ellernas) reparationsarbete pågår under speciellt den djupa sömnen.

 

Sömnproblem är något som ofta uppträder i samband med stress där ett av flera problem kan vara att över huvud taget falla i sömn. Det finns dock metoder som visar hur man kan förbättra sin insomning och sömn. Ett annat problem, något av motsatsen till insomningssvårigheter, är narkolepsi där individen, oavsett om det är människa eller hund, somnar in helt ofrivilligt och även ibland i de mest olämpliga situationer.

 

Drömmar har varit föremål för mångahanda tolkningar, ibland som varsel om något som ska hända, ibland som budskap från andar, eller som en kungsväg in i det undermedvetnas värld. Sedan finns det de som menar på att det är hjärnan som behöver hålla igång och gör det på ett tämligen slumpartat sätt men under påverkan av det som varit eller inte varit aktivt under dagen och som reaktioner på sådant vi upplever undermedvetet medan vi sover. Spraya vatten på den som sover och väck personen och fråga vad de drömmer och svaret blir ofta något som har med vatten att göra.

 

Dagdrömmar är en speciell form av drömmar där vi i en fantasivärld kan uppleva alternativ till det som vi kan uppleva direkt i verkligheten. Dagdrömmar kan på så sätt antingen vara en förberedelse för verklig fysisk aktivitet eller som ett sätt att minska frustrationer.

 

Bruk och missbruk av droger påverkar även det medvetandetillstånden. De gör de vanligen genom att påverka funktionen med de transmittorsubstanser som ingår i den synaptiska transmissionen Generellt kan man indela drogerna i bedövande och i stimulerande verkan. En speciell grupp utgör hallucinogenerna såsom LSD vilka ger omfattande förvrängningar av verkligheten och även rena hallucinationer.

 

Hypnos är ett ord som ofta associeras till spektakulära scenföreställningar men tekniken använda även i smärtlindrande syfta, bl a av tandläkare. Det hypnotiska djupet brukar anges utmed en skala. En speciell form av hypnos är när hypnotisören ber den hypnotiserade att gå tillbaka i tiden och återuppleva gamla minnen.  Det där har gjorts långt ner i barndomen och även till tiden före födelsen och då har resultatet ibland blivit en identitetsförändring. De troende anser att det är ett bevis för själavandring men en annan och troligare förklaring är att den hypnotiserade fabulerar, inte för att luras, utan för att på bästa sätt följa hypnotisörens anvisningar. Det förefaller vara samma slag av rekonstruktion av minnen som man gör när man minns i icke hypnotiserat tillstånd där rekonstruktionen alltid är mer eller mindre lyckad återgivning av det skedda, eller det man tror har skett.

 

Meditation liksom olika former av sensorisk deprivation kan också utlösa förändrade medvetandetillstånd. Dit hör många religiösa uppenbarelser men också speciella tillstånd med extraordinärt starka känslor och intensiva upplevelser. I en form av meditation upprepar man ett ljud om och om igen och utestänger annan ny information. Det medför att gamla tankar och oro kommer till ro och sedan kan meditatören ytterligare fördjupa sig i att få olika former av drifter och behov till ro. Liksom i hypnos kan man uppleva märkliga saker eller inte uppleva sådant som svår smärta, köld etc.

 

Någonstans i allt detta finns nästan alltid den där lille filuren i vårt inre som sitter där som åskådare och domptör.

 

C: Lars Benthorn

 

www.benthorn.se