Motivation

 

 

Motiverade behöver vi vara för att rikta vår uppmärksamhet och aktivitet åt ett visst håll och för att vara uthålliga nog att fortsätta tills det är klart. Med bristande motivation kommer vi allt för lätt att ge upp när det gäller långsiktiga mål och då kan vi inte heller utnyttja vår hjärnans stora planeringsförmåga.

 

Vad är det då som motiverar oss? I grunden har vi våra biologiska behov för att överleva och fortplanta oss. Det vi klarar oss allra kortaste tiden utan är syre så då skulle man kunna tänka sig att andas är det starkaste motivet vi har. En akut brist på luft och syre får oss också lägga alla andra behov åt sidan och att med allt större frenesi lägga all kraft på att få syre. Vätska är ett annat grundläggande behov som går före mat och både törst och hunger kan anses ge starka motiv för att söka vätska och mat.

 

Ett annat biologiskt behov är fortplantningen via sexuell aktivitet och detta behov framträder speciellt starkt i samband med puberteten. Fortplantning är dock inte bara samlag utan kräver en flera decennier lång aktivitet medan barnen mognar till vuxna individer och även här spelar det sexuella en viktig roll tillsammans med olika former av kärlek för att stärka och vidmakthålla banden mellan föräldrar i första hand och andra gruppmedlemmar i andra hand för att därigenom säkra avkommans uppväxt.

 

Här kommer även in behoven av att skapa vänskap, intimitet och uppskattning av gruppmedlemmar vari även gäller behov av att nå framgång i sina aktiviteter, både inför sig själv och inför andra.

 

Det finns således en hel rad med olika slag av behov vilka även kan råka i konflikt med varandra. Konflikt kan uppstå när vi har att välja mellan två attraktiva alternativ men också när vi står inför två obehagliga och oönskade alternativ. En  tredje variant är när vi både attraheras och repelleras av samma mål.

 

De olika behoven och målen kan struktureras på olika vis. Maslow föreslog en hierarkisk modell där vi kan se en progression mot tillväxtmål när de grundläggande biologiska målen är tillfredställda och på motsvarande sätt en regression /återgång från tillväxtmål till de grundläggande överlevnadsmålen när dessa inte är tillfredställda,

 

Freud  hade också en uppfattning om grundläggande biologiska behov vilka kunde visa sig på olika sätt under de orala, anala och falliska stadierna av utveckling under barndomen. Han betonade därvid den grundläggande lustprincipen som en basal drift och motivation. De grundläggande drifterna kallade han "detet" medan "jaget" var tankeförmågan att planera och söka sig fram till målet varvid lust uppstod. Konflikt mellan olika behov kunde det bli, exempelvis när andras och samhällets krav gick stick i stäv med de egna behoven vilket visade sig i att överjaget hindrade jaget att söka tillfredställa detets behov.

 

Jung, som urprungligen tillhörde innegänget hos Freud, gick med tiden sin egen väg eftersom han ansåg att de religiösa behoven inte kom till sin rätt i kretsen runt Freud. Några grundläggande egenskaper hos religiösa behov är trygghet, förklaring och en önskan att nå bortom den vanliga fysiska världen. När det gällde förklaring av den sexuella delen föreslog Jung att alla människor var utrustade med Anima och Animus, dvs manliga och kvinnliga drag som kunde vara mera eller mindre uttalade hos olika människor och som gjorde att de sexuella motiven kunde ta sig olika uttryck.

 

Den mer biologiskt mediciniska inriktningen gick in för att undersöka omständigheterna kring motiv. Här tänkte sig Hull (1943) att en driftteori måste baseras på en homeostas som kan betraktas om en mekanism för att upprätthålla en viss nivå. Sensorer kan då undersöka socker och fetthalten i blod och om detta sjunker under en viss nivå genereras en hunger som får oss att söka upp mat och äta varvid socker och fett kommer ut i blodet och detekteras av sensorerna som skickar informationen till reglerande system i hjärnan som säger åt oss att sluta att äta för nu är vi mätta och behovet tillfredställt. Olika sensorer kan ge olika information som tillsammans skulle kunna ge  ett värde på motivationen.

 

Man säger ju ofta att nu är magen full, nu är jag riktigt mätt. För att undersöka i vad mån full mage kan ge mättnadskänsla lät man försökspersoner svälja en ballong som var förbunden med en slag till en pump. När man pumpade in luft i ballongen så svällde den och uppfyllde magen. Emellertid känner man hunger även om magen på så sätt är fylld. Man kan känna hunger även om alla nerverna från magen är avskurna.

 

Ur det kognitiva perspektivet är regleringen mera komplex. Här tar man hänsyn till begreppen förväntan och värde vilka multipliceras till ett resultat som anger graden av motivation. Ju högre värde vi sätter på målet och ju större förväntningarna är desto starkare blir motivationen.

 

I själva verket ligger mycket av hungerkänslan i hjärnan där områden i hypotalamus spelar en viktig roll .  De psykologiska faktorerna har naturligtvis sina korrelat i hjärnan och i aktivitet i olika delar av den. Mera svårfångat är minne och attityder vilka torde har en mera spridd aktivitet i hjärnan och som resulterar i sådana bedömningar. Att homeostasen kan bli helt satt ur spel under sökandet efter den ideala perfekta kroppen visas av de som drabbas av sjukdomen anorexia..

 

Mat och sex torde vara ett par av de vanligaste sakerna vuxna människor tänker på. Sex har undersökts i laboratorier av bl andra Masters och Johnsson (1966) som i laboratorium under kontrollerade omständigheter iakttog och mätte försökspersoner under sexuell aktivitet. Ett av resultaten blev en fyrstadiemodell. Den psykologiska delen av sex utgöres av fantasier, önskningar, upphetsning, funktion och dysfunktion, kulturella inflytanden, påverkan av modeller i bilder och pornografiska filmer etc. Hela tiden finns det samband med de fysiologiska reaktionerna. Objekten för den sexuella aktiviteten varierar också. Det vanligaste är att män och kvinnor attraheras av vandra sexuellt och utöver sexuella aktiviteter med varandra. Emellertid finns det män som föredrar att ha sex med män och kvinnor som föredrar att ha sex med kvinnor. Dessa homosexuella yttringars orsaker har det spekulerats mycket kring utan att komma fram till något riktigt bra svar. Uppväxtförhållandet han föreslagits och kan tänkas ha en marginell inverkan men det kan inte vara den viktigaste förklaringen. Istället har det föreslagits att det skulle vara någon skillnad i funktion i hjärnan som skulle förklara skillnaden i sexuell preferens och att denna skillnad skulle kunnat ha uppkomma genom att fostret utsatts för olika hög grad av könshormoner under fosterutvecklingen men inte heller här har vi några klara bevis till förklaringsmodellerna. I fallet med identiska tvillingar är i hälften av fallen den ena tvillingen heterosexuell när den andra är homosexuell.

 

En speciell form är de transsexuella. Här önskar sig personen vara det andra könet, antingen i form av utklädning och uppträdande eller med en stark önskan att även ändra sitt kön med kirurgisk operation. Ytterligare en annan form är pedofilerna som riktar sin sexuella motivation mot barn. Även här är det svårt att finna bra förklaringar till fenomenet. Här finns, från samhällets sida, även ett stort behov att hindra dessa vuxna från att utöva sex med barn för att skydda barnen. En tänkbar förklaring till beteendet skulle vara att personerna sexuellt sett betraktar sig som barn och vill leka med andra barn på barns vis. En annan förklaring skulle vara att de är rädda för vuxna, vilket baserar sig på att många av pedofilerna avskyr behåring och vuxnas könsdofter.

 

Att ha vänner är ett annat mycket stort behov hos människor. Det kan tänkas att det har varit och är ett överlevnadsvärde att ha starka vänskapsband med en grupp människor. En grundläggande mänsklig kontakt torde vara en av de viktigaste mänskliga sociala behoven. Vanligast är att man skaffar sig vänner som är lika en själv. Det händer visserligen att motsatser attraherar varandra men inte lika ofta och tenderar inte att vara lika länge.

 

När det gäller vad vi söker hos en make eller maka finns det stora likheter mellan män och kvinnor. När det sedan kommer till kärlek så finns det olika typer av love där passionen är det som vanligtvis sjungs om i sångerna. De olika slagen av kärlek har Sternberg sammanfattat i sin tríangulära teori för kärlek.

 

Forskning kring vad det är som gör att vissa äktenskap/relationer håller medan andra spricker har visat att det i mycket är en fråga om hur man kan förstå varandra och att konflikterna kan de-eskalera och att parterna kan ge varandra ömsesidig support.

 

En stor del av våra liv tillbringar vi på våra arbetsplatser. Arbetet kan berikas med variation i uppgifter så att olika personers skicklighet kan komma till sin rätt, att arbetarna kan se helheten i det de arbetar med, att produkterna är nyttiga för människor, att det finns en frihet att reglera sitt arbete och att det finns en återkoppling på det man gör. Lönen är inte oviktig men det finns andra behov som är väl så viktiga och som får oss att motiverade gå till jobbet.

 

 

© Lars Benthorn