Personlighetspsykologi

 

Teorier om personlighet

 

Karaktärsdrag teorier (trait)

Människor har förmodligen alltid haft behov av att beskriva sig själva och sina medmänniskor och sortera dem i egenskapskategorier. Vi ser det dagligen när människor ska beskriva hur han eller hon är  och vi ser det i lekar av typen astrologi (där personligheten låtsas vara en följd av under vilken astrologisk månad man är född).

 

För tusentals års sedan beskrev man och kategoriserade människor i olika grupper eller personlighetstyper baserat på idén om att personligheten hörde samman med kroppsvätskorna och deras inverkan på beteendet. Blodet hade sin påverkan, gallan sin, etc.

 

Mera systematiska undersökningar med vetenskaplig ambition att finna förklaringar och beskrivningar som är entydiga och verklighetsbaserade har medfört att vi idag har bättre metoder för att beskriva mänskligt beteende och personlighetsegenskaper.

 

Allport (1897-1967) gjorde ett försök att utifrån vanliga ord finna en bättre beskrivning av personlighet. Han fann i en engelsk ordlista 18000 ord som beskrev aspekter av personlighet.  Många ord var mindre väsentliga så ur denna lista sorterade han fram 4000 ord.

 

Catell tog vid och utifrån ett frågeformulär och statistisk bearbetning av svaren med faktoranalys kom han fram till sexton faktorer (egenskaper) med motsatspar som utmärkte och beskriv personligheten. En av dessa personlighetsfaktorer var om man kunde beskriva människan som mer eller mindre kall eller varm. En annan var om i hur hög grad personen tänkte konkret eller abstrakt. En tredje var hur emotionellt stabil eller labil personen var. På liknande sätt kunde personen beskrivas som mer eller mindre dominant/undergiven, entusiastisk/stel, och så vidare.

 

Eysenck  fortsatte förfiningen och sökte ytterligare koncentration och kom fram till att personligheten kan beskrivas med tre faktorer: grad av extraversion, neurotisism och psykotisism. Han fortsatte att renodla teorin och kom fram till att personligheten kunde beskrivas med två faktorer och kombinationen mellan dem. Dimensionerna var Neurotisism (stabil eller ostabil) och introvert –extrovert. Genom att lägga dessa i ett vinkelrätt koordinatsystem en cirkel med olika egenskaper och där koordinaterna bildade ett kors som delade cirkeln i fyra delar där även de gamla grekiska begreppen kolerisk, sangvinisk, flegmatisk och melankolisk kunde passas in med varsin kvadrant och i dem ett antal egenskaper.

 

Femfaktormodellen (big-five) av MacCrae och Costa tar upp liknande personlighetsfaktorer:  extroversion, neurotisism, agreeableeness, openness och conscientiousness. 

 

Psyko-biologiska teorier

Hur vår kropp och hjärna är konstruerad påverkar personlighetsdragen och denna konstruktion baseras på vad som genetiskt har ärvts och hur detta har utvecklats beroende på våra erfarenheter under uppväxten och livet i stort.

För att i någon mån reda ut hur stort inflytande det genetiska respektive miljön har haft för de personliga dragen har man använt sig av tvillingstudier. Det är ju så att enäggstvillingar har samma genetiska grund. Om tvillingarna just efter födelsen separeras och adopteras till olika familjer i olika miljö så kan vi mäta skillnaderna mellan tvillingparen och få ett gott mått på miljöns inflytande för människor med den genetiska uppsättningen.

 

I det biologiska perspektivet finns förutom genetiska och tvillingstudier även studier av hjärnan och dess funktion och hur det påverkar personlighetsdragen.

 

Social inlärning och Personlighet

Bandura anser att människor lär sig sambandet mellan ett beteende och dess konsekvenser genom att observera och se andra människor en viss situation och hur det går för dem i ett positivt eller negativt utfall. De förväntar sig sedan att de själva eller andra kommer att råka ut för samma i liknande situation. Således anser Bandura att personligheten skapas i interaktionen mellan omgivning, beteende och personliga sätt att se världen.

 

Michel har byggt en kognitiv affektiv teori där kognitivt tänkande och känslor kring begrepp som kompetens, kodningsstrategier, personligt konstrukt, förväntningar, subjektiva värderingar, självreglerande system  och planeringar vävs samman till en helhet

 

Rotter har betonat Locus of control  där en persons fokus kan ligga på antingen omgivningsfaktorer eller inre faktorer som förklaring till ett beteende. En del personer är mer påverkade av miljöfaktorer än ändra.

 

Psykodynamiskt perspektiv

Enligt Freud .hamnar primitiva drifter (id) ofta i konflikt med vad som är möjligt att åstadkomma praktiskt (ego)  och vad som är inte är acceptabelt (dvs förbjudet) tillsammans med andra och moraliskt (superego),   Dessa inre konflikter innebär också hot och för att skydda sig mot hoten används olika slag av försvarsmekanismer. Ett par av de mera framträdande primitiva drifterna hör lust och sexualdrifterna, där det enligt Freud sker en utveckling med focus på det orala (munnen) i början av livet, över fokus på det anala (bl a i potträningsstadiet), till fokus på det falliska och genitala där könsorganen och könstillhörigheten är det dominerande. Enligt Frued kommer allvarliga störningar i dessa utvecklingsfaser att medföra olika beteendemönster med  betoning på olika personlighetsdrag i den vuxnes liv.

 

Efterföljare till Freud, som Jung, Adler, Horney och Erikson, har betonat olika delar av personligheten. Så har exempelvis Jung ägnat sig mycket åt utforskandet av de kulturella och religiösa delarna, Adler åt människors önskan att hjälpa andra, Horney åt ängslan, och Erikson åt personlighetsutvecklingen i åtta steg där konfliktlösning ingår i varje utvecklingssteg.

 

Humanistiskt perspektiv

Utmärkande för det humanistiska perspektivet är de positiva krafterna hos människan där hon strävar efter självförverkligande.

 

Maslow gick in för att rangordna behov alltifrån de mest nödvändiga konkreta biologiska behoven till allt mer abstrakta och kulturellt betonade behov.

 

Rogers  betonar vikten av en god självuppfattning som inte bör skilja sig allt för mycket  från andras uppfattning. Vårt sätt att värdera oss själva och få uppskattning från andra är av stor betydelse för välmående och god funktion. Många är, enligt Rogers, så beroende av uppskattning från andra, att de hela livet agerar för att bli som det tror att andra vill ha dem istället för att först uppnå en självaktning och självutveckling. Man behöver dock också positiva responser från andra för att uppnå sin egen fulla potential.

 

 

Tester

Standardiserade tester använda för att utröna personlighet används för att få ett mera objektivt mått på människors personlighetsdrag.

 

MMPI (Minnesota, Multiphasic Personality Inventory) är ett test som främst utvecklades för att ställa psykiatriska diagnoser men har även används vid forskning om personlighet. Ett annat liknande test men som inte är inriktad på folk med mentala sjukdomar är NEO-PI.

 

Projektiva tester presenterar mångtydiga stimuli för den som ska testas och uppgiften är att tolka eller beskriva det som visas.

 

Rorschach test går ut på att visa standardiserade bläckfläckar som, likt sommarmoln, kan ses som både det ena och det andra. Det svåra i sammanhanget är att utifrån svaren sluta sig till personlighetsdragen. Den som utför och tolkar ett sådant test måste ha speciell träning för det och i botten ha mycket psykologikunskap.

 

TAT,  tematic apperception test, innebär att man visar bilder bilder med människor i olika situationer och sedan ber personen beskriva vad de ser. Tolkningen innebär samma krav som i Rorschach testet.

 

Andra testmetoder

Det finns en mängd olika tester för att undersöka och få fram personlighetsdrag och faktorer.

De flesta bygger på någon eller några av de ovanstående.

 

/Lars Benthorn

www.benthorn.se