Psykologi – vad är det?

 

Redan det lilla barnet frågar sig Hur och Varför. Barnet i oss vill veta. Det förefaller finnas ett behov av att veta hos oss människor och troligen även hos alla högre djur, om än inte i samma utsträckning. Redskapen det lilla barnet använder, redan som spädbarn, är att ta in information, sammanställa och strukturera den så att meningsfulla samband framträder. Det sker genom direkta iakttagelser men också indirekt via språket. Redan ganska små barn frågar och frågar och frågar tills föräldrarna känner sig rent utmattade. Understundom får barnen kloka svar som ökar deras vetande, ibland får de svar som är direkt lögnaktiga och som kanske rentav gör världen än mindre begriplig tills barnet förhoppningsvis själv uppdagar sanningen.

 

Just att söka sanningen och att utsätta de svar och slutsatser vi gjort för andras granskning är ett kännetecken för vetenskaplig verksamhet och forskning. Det gäller även psykologin. Eftersom det är så lätt att fara vilse i kunskapen om människans själsliv och beteende har den vetenskapliga psykologin utvecklat och tagit till sig mycket stringenta metoder. En del av dessa lärs ut på grundkurs, andra metoder kommer först senare.

 

Begreppet beteende avser både sådant som vi direkt kan se, såsom kroppsrörelser, och de inre processer vi kallar tankar, känslor, föreställningar, etc. All forskning om beteende börjar med någon fråga. Det kan vara mera allmänt inriktade frågor, såsom ” hur gör vi för att komma ihåg? ”, eller mera precisa frågor där vi försöker undvika otydlighet och alternativa tolkningar.

 

Frågorna vi ställer oss kan vara allmänt teoretiska (basic research) där kunskapen i sig är det viktiga eller frågor som rör hur vi kan tillämpa psykologiskt kunnande (applied research).

 

Målen för psykologin att 1. kunna beskriva beteende, 2. att förstå orsakerna till beteende, 3 att utifrån psykologisk kunskap kunna förutsäga, predicera, ett beteende under givna omständigheter och 4. att kunna kontrollera och påverka ett beteende genom kontroll av det som orsakar beteendet. Det här är något som vi människor gör dagligen. Ta någon händelse från de senaste dagarna och försök återge den  utifrån dessa fyra mål.

 

Psykologin är ett omfattande ämne och det kan ses ur många olika perspektiv som sedan i sin tur kan delas in andra underperspektiv. Det biologiska perspektivet utgår från vår kropp med dess nerver och hjärna samt generna som styr utvecklingen av hur kroppen ser ut och fungerar. Relationen kropp och själ har det genom historien funnits funderingar kring. Finns där ett samband, eller brist på samband mellan kroppen och själen. Kan det finnas ett psyke och en själ utan kropp? Kan en kropp utan hjärna tänkas ha en själ? Hur mycket av beteendet och de själsliga yttringarna kan sägas bero på arvsanlagen i generna?

 

Det kognitiva perspektivet är inriktat på tanken och tänkandet. Det latinska ordet cognitare betyder att tänka. Hur når vi kunskap om tänkandet? Strukturalisterna, för hundra år sedan, sökte kunskapen via introspektion = se in i sig själv. Personerna man undersökte fick beskriva hur de upplevde en viss situation eller stimulus. Gestaltpsykologerna, på 1920 talet, gick in för att studera hur vi sätter samman bilder från mindre enheter. Piaget gick in för att ta reda på och beskriva hur barnen utvecklar sitt tänkande genom att iaktta dem och låta dem utföra vissa uppgifter i kontrollerade situationer. Senare tids kognitiva utveckling har influerats dels av datorernas sätt att fungera, bl a i artificiell intelligens, förkortat AI, och inte minst av den snabba utvecklingen inom neuropsykologi där vi under de senaste decennierna fått många nya verktyg att få information om vilka delar av hjärnan som arbetar i olika psykiska situationer samt om det intrikata kemiska spelet i hjärnan där kunskaperna om signalsubstanser ständigt växer.

 

Det psykodynamiska perspektivet baserar sig på ett energitänkande där psykisk energi laddas upp och får sitt utlopp på olika sätt. Freud är den mest kände förgrundsgestalten för denna inriktning, speciellt dess tidiga utveckling för bortåt hundra år sedan. Det undermedvetna, dvs tankeprocesser som inte är medvetna, är en viktig komponent i detta perspektiv. Senare tids snabba utveckling inom den biologiskt inriktade psykologin har gett ett visst stöd för det undermedvetna, inte minst mera primitiva och emotionella beteenden. År 1900 skrev Freud att en dag kommer de två (perspektiven) att mötas.

 

Det behavioristiska perspektivet växte fram på 1920 talet, delvis som en protest mot otydligheten i en del psykologisk forskning. Inriktningen var att enbart studera det som kunde mätas genom direkt observation, dvs det yttre beteendet. Experimenten studerade vilka yttre reaktioner som uppstod vid en viss stimulering. I praktiken kom mycket att handla om möss och råttors beteende varför inriktningen ibland vanvördigt kallades råttologi, men mycket dressyr bygger på behavioristiska tankegångar.

 

Det humanistiska perspektivet betonar den fria viljan, till skillnad från biologiska drifter eller mekanisk inlärning men också en önskan att finna meningsfullhet  i tillvaron. Självförverkligande och att spänna sin båge är andra nyckelbegrepp som hör hemma i det humanistiska perspektivet. Carl Rogers (1959) formulerade en humanistisk teori för självets funktion och han utvecklade terapeutiska metoder. I sin forskning använda han ljudupptagning från behandlingar.

 

Det sociokulturella perspektivet betonar att människan inte är allena utan fungerar tillsammans med andra. Den miljö och kultur som vi växer upp i påverkar vårt beteende. Ordet kultur står här för de värderingar, den tro och det beteende som delas av de människor som finns i den kulturella miljön. Studier sker inom en kultur men också mellan kulturer där man kan finna både likheter och skillnader. Kulturer kan skilja sig åt i såväl geografiskt i nuet som över tid. 1700 talet kulturklimat i Sverige var till delar annorlunda än det som gäller på 2000 talet.

 

Dessa fyra perspektiv, psykodynamiska, behavioristiska, humanistiska och sociokulturella perspektivet är ett sätt att strukturera informationen men några vattentäta skott mellan de olika inriktningarna finns inte. Gränserna är flytande. Analys av ett beteende, exempelvis depression, kan ske på olika nivå och med olika inriktning. Biologiska , psykologiska och omgivningsmässiga förhållanden påverkar på olika sätt och kan medverka till eller vara skydd mot beteendet.

 

Tillämpningen av psykologisk kunskap kan ske på i stort sett alla områden där människor är inblandande. Ett tillämpningsområde är arbetspsykologi som i sin tur kan delas upp i olika underavdelningar. Ett annat är miljöpsykologi, ett tredje är gerontologi (åldrandets psykologi). Affärs och marknadspsykologi är andra områden och ett område som jag själv studerat är beteende i samband med brand och brandlarm. Med en bra baskunskap i psykologi och med ett kreativt tänkande går det att finna kunskap och lösningar för de flesta beteendemässiga problem.

 

© Lars Benthorn, 2004