Stress

 

 

Begrepp som ”gått i väggen” som det heter populärt, även kallat utmattningsdepression är ett stort problem på många företag och organisationer med slimmad organisation. Uppskattningsvis kan det vara till 50% yrkesrelaterat av omorganisation. Ibland pratar man om begreppet positiv stress vilket är diskutabelt eftersom man kan se stress som en sjukdom medan att vara engagerad är inte att vara stressad. 

 

   Verkligheten och vi själva ställer krav på oss, vilket ger belastning som balanseras av de resurser vi har. När resurserna utnyttjas maximalt finns inga marginaler och då finns risken att vi överbelastar oss, vilket med en långvarig belastning på kroppen ger kroppsliga skador.

 

Mycket handlar om de förväntningar vi har på oss själva, vilket kan ha sin grund i barndomens upplevelser och vårt behov av att vara älskade av våra föräldrar och att för att få beröm från föräldrar och syskon ska vi vara duktiga. Ofta skapas där orealistiska egna krav på hur duktig man behöver vara för att bli accepterad och älskad.

 

     Vad som händer med kroppen när man kommer i ett alarmläge är att adrenalin pumpas ut i blodet för att öka blodsockermängden så att vi kan agera med att fly eller fäkta. Hjärtat slår snabbare och kraftigare, andningen blir djupare och snabbare, matsmältningen avstannar och körtlar drar igång med hormonproduktioner. Psykologiskt kan vi uppleva en eufori och vi kan tro att vi är osårbara men vi kan även få kontraproduktiva upplevelser såsom rädsla och ångest. I normaltillståndet ska detta bara gälla en kort tid, men om vi ständigt och jämnt eller under lång tid får sådan belastning sker en anpassning i kroppen. Den anpassningen brukar beskrivas som GAS vilket är en förkortning av ”general adaptation syndrome”.

 

    Första fasen i GAS är alarmreaktionen vilken sedan övergår i ett motståndsstadium hos kroppen vilken sedan övergår i ett stadium av utmattning.

Denna process påverkar de kemiska processerna i kroppen och i hjärnan påverkas bland annat hippocampus vilken är en väsentlig del av vår förmåga att lära in nytt. Även immunsystemet påverkas. Medan akut stress ökar immunförsvarets förmåga att bekämpa sjukdomsalstrande inkräktare och sjukdomar, får långvarig stress det att försämras och att exempelvis sårläkning tar mycket längre tid.

 

    Hur bra man klarar stress beror på många olika faktorer där personligheten kan spela en viss roll men där framförallt det sociala skyddsnätet som är viktigt, liksom huruvida man tycker att man känner sig engagerad och har kontroll eller känner sig forcerad och ifall man kan ge sig återhämtningspauser. Förmågan att sätta gränser är viktigt för att man ska undvika överbelastning.

    De som har hamnat i det utmattade tillståndet kan uppleva det på flera sätt. En del får rent fysiska symtom som kramper och kan tro att de drabbats av infarkt eller annan allvarlig sjukdom. En del kan bli rädda för att gå ut genom dörren. Andra upplever det som ett stort tomt hål där de tappat fotfästet i tillvaron.

 

   De som är på väg in i det utmattade tillståndet kan försöka döva varningssignalerna med sprit eller narkotika, de kan försöka jobba ikapp genom att undvika att äta till lunch och de kan minska på sömnen. Om man bara sover ett par timmar per natt så visar det sig snart i form av problem. Frustrationen de upplever kan innebära att de blir ilskna och ryter åt andra för bagateller. De kan också försöka komma ikapp genom att minska samtalstiden allt mer och om man inte har tid att prata med någon mer än två minuter indikerar det att något är galet.

 

   För att hjälpa de som är på väg in i utmattningen och de som redan är där får man lära dem att sätta gränser, att inse att de inte behöver vara perfekta, att de kan vara älskade och uppskattade utan att de behöver jaga sig in i fördärvet. Livet kan bara kontrolleras till en viss del. Allt för stort kontrollbehov kan bero på en genuin osäkerhet och otrygghet. Då gäller det att öka tryggheten. Självkänslan behöver inte basera sig på prestation in absurdum. En lugnare livsstil behöver tränas in. Har de tappat förmågan att vara nöjda med livet så gäller det att ge dem det perspektivet.

 

   De kan vara de själva som inser att något måste göras eller det kan vara cheferna som inser det och skickar den anställde till behandling. Bland det som ibland behöver läras in är förmågan att göra fel. Det är också en viktig förmåga att be andra om hjälp. Att se på sitt liv, sin framtid och att få livshjulet att fungera balanserat, är viktiga kunskaper för dem att inhämta. Behandlingen kan vara förebyggande och kan ske på hemorten men de som är riktig illa däran kan behöva en annan miljö för bästa resultat, exempelvis i Spanien.

 

    Problem med stress och utmattning är ett större problem i Sverige än exempelvis i Frankrike, där umgås de mer på jobbet, liksom att de umgås och tar det lugnt på ett annat sätt vid middagen. En annan faktor som kan medverka till skillnader i katolska och lutherska länder är bikten som i sig kan vara stressreducerande.

 

 

Lars Benthorn